30 September

Nu har vi tävlat i Sölvesborg. Kenzo fick 84 poäng och Zenna fick 64 poäng.

Vinnarna fick 85 poäng vardera och Kenzo kom på 3:e plats.

Tyvärr så orsakade jag 10 poäng minus på Kenzo. Jag funderade ett par timmar på vad jag hade gjort för fel, men jag tror att jag glömde gå runt honom, när han låg ner i momentet läggande under gång och gå runt hunden. Han slängde nämligen ut ändan och lade sig snett (läggande under språng), så jag tror att jag kom av mig där.

Zenna kom på 4:e plats, trots bara 64 poäng, men den tossan nosade på båda godisburkarna plus ytterligare två gånger i 8:ans frestelser, så där drog hon på sig 12 minuspoäng i ett enda moment.
Förra gången vi tävlade med frestelserna gick det ju bra, så vi har inte tränat på det. Aj, aj, aj, man ska inte tro att de kan, bara för att det har gått bra en gång. Nu vet jag i alla fall att jag måste träna mycket med detta moment till matälskaren Zenna.
Zenna klarade inte heller snurren under språngmarsch. Jag fick stanna för att få henne att snurra. Vi har inte tränat på att göra det springande, så det var 10 poäng minus. Fy skäms matte!!!

Vi har haft en superskön minisemester. Första promenaden vi gjorde såg vi rådjur...

och i trädet närmast våran husvagn sprang en ekorre upp och satte sig att äta.

En av våra promenader gick till havet.

På vägen dit gick vi genom en fårhage.

Fåren stod stilla och glodde på oss, när vi gick förbi.

Och så här vacker solnedgång hade vi.

26 September

Nu har vi gått runt koner, hundarna och jag. Vi har gått så jag blir alldeles snurrig, men det gör nytta.
Kenzo har hållt sig på den sida han ska, antingen det har varit höger eller vänster och Zenna börjar komma underfund med att hon har en rumpa, som går att dra in mot mig, även om hon går på min högra sida.
När dom väl börjar förstå vad jag vill, så går det bättre och bättre ganska fort. Det gäller bara att få poletten att trilla ner. Sen räcker ju inte det, utan det måste bli rutin och sitta i ryggmärgen innan man kan begära att det flyter på en tävling.

23 September

Idag gick det inte så bra. Ingen av hundarna blev godkända. Kenzo fick 65 poäng och Zenna 68.
Jag gjorde förarfel eller ej korrekt genomfört moment på båda hundarna, 23 poäng på vardera hund.
Jag vet knappt vad jag gjorde eller inte gjorde egentligen.
Kenzo strulade rejält på den ena spiralen. Han var inte överens med mig om att han skulle gå på höger sida om mig. Han ansåg att momentet skulle bli mycket bättre genomfört om han gick på min vänstra sida, så han försökte byta sida ett par gånger.
Till slut var jag tvungen att göra ett sidobyte bakom mig (det ska dom inte kunna förrän i mästarklass, men det imponerade inte på domaren), så att jag fick honom på rätt sida. Efter det, gick det bra att fullfölja momentet, men då var det liksom rätt kört redan.
Zenna är lite mera följsam, och har inte så starka åsikter som Kenzo kan ha, om hur det ska utföras, och hon var riktigt på allerten idag, inte alls seg som hon kan vara ibland. Hon gjorde verkligen så gott hon kunde.
Stackars hundar, som har en sån matte, som gör bort det för dem.
För övrigt vet jag inte vad jag gjorde för fel. Det jag kan tänka mig är att jag kanske gjorde momenten för långt efter en del skyltar, eftersom jag hade svårt att få med mig hundarna på höger sida ibland.
På en av hundarna fick jag 5 poängs avdrag för helheten, men ingen kommentar, så jag har ingen aning om vad jag gjorde eller inte gjorde.

Här ligger Kenzo i Honnörsrutan, medan en schäfer tävlar.

Zenna i Honnören. Båda klarade detta galant.

Det är bara att träna vidare, nu vet jag ju i alla fall vad jag behöver träna på. Högersidan, så mycket som möjligt. Nu tar vi nya tag och ser fram emot nästa tävling, som blir nästa helg i Sölvesborg.

Några kommentarer om själva tävlingen:
Sekretariatet skulle öppna 7,30. Vi och många andra var där i god tid, men personalen? De kom inte förrän 7,45.
Därmed kom vi inte igång 8,00, som vi skulle gjort, men det är ju OK, så kan det ju bli.
Inga papper var förberedda. Banorna skrevs ut under tiden.
Vi hade inte fått startlistor innan, och fick inga nu heller, utan fick bara veta vilket startnummer vi skulle få.
Flera hundar var strukna, så jag fick bara en hund emellan våra. Egentligen blev det inte det heller, eftersom jag tävlade med Kenzo, sen var i Honnörsrutan när nästa tävlade. Efter Honnören var det bara för mig att gå till Janne och byta hund för att genast gå in och tävla med nästa.
Det var inte så bra för Kenzo, men det gynnade Zenna, så det var ju ganska OK ändå.
Banvandringen och själva tävlingen i våran klass var gjord på en timme, men sen... Jag vet inte vad de sysslade med, för vi fick vänta på prisutdelningen i närmare två timmar.

I väntans tider.

Banan vi skulle gå var strulig, vi hörde flera kommentarer, som att "Jag skulle hellre gå mästarbanan, för den ser enklare ut" och jag kan hålla med om det. Nu vill jag inte alls skylla ifrån mig, för om vi hade varit bättre tränade, så hade vi klarat av banan. Domaren har rätt att göra banan hur strulig som helst.

Positiva saker:
Tävlingsvädret var toppen. Så där lagom svalt och inget regn. Vi fick vila benen. Vi kunde sätta i oss korv eller hamburgare och fika i lugn och ro.
Vi fick träffa Aila och hennes husse, matte och lillmatte. Det var verkligen en överraskning, för det var länge sen. De åkte dit bara för att de hade sett att vi skulle tävla där.
Om tävlingen inte hade dragit ut på tiden, så hade vi missat dem, och det hade ju varit synd.

LP1 LP2 Indecerno´s Aila af Zenna

Aila är jätteduktig, hon har klarat LP 2 nu. STORT GRATTIS!!! Hon har också fått en lillasyster, i form av en liten Tollarefröken.

21 September

Nu får vovvarna vila från träning tills vi tävlar på söndag, så får vi hoppas att dom blir riktigt sugna.

18 September

I kväll tog jag med mig Kenzo och Zenna och gick till skogen för att plocka lingon.
Jag tog inte med mig kameran, för det var tillräckligt att släpa med sig hink, bärplockare och två hundar, tyckte jag.
Vi kom fram dit, där jag hade sett lingon och jag ställde ifrån mig hinken och band hundarna i var sin liten björk.
Jag plockade en stund, tog med mig hundarna och hinken en bit bort, men, nej jag iddes inte leta efter lagom tunna träd att binda dom i. Jag satte ifrån mig hinken och bad dom sätta sig, och sa sen åt dom att "nu får ni vänta här"!
Det gick bra och när jag behövde flytta mig igen, så lockade jag försiktigt på dom, för jag ville inte att dom skulle rusa, utan bara komma till mig.
Kenzo tittade helt oförstående på mig, och båda vägrade komma. Det hjälpte inte att jag lockade igen. Då kom jag på, att dom ville inte lämna hinken. Va bra!
Jag hämtade hinken och då gick det bra att följa med, sen satte jag dom bredvid hinken varje gång jag flyttade mig och dom trodde att dom vaktade den åt mig. Jag var t o m utom synhåll på slutet, men dom var kvar och vaktade hinken , när jag kom tillbaka.
Jag är väldigt förvånad, för det är ingenting, som jag har lärt dom.

16 September

Jag var visst inte tydlig i går. Vi fick inte tag i några selar till hundarna, det fanns bara koppel och halsband i Ullared.
Jag tänkte klippa lite gräs idag, men gräsklipparen strulade, så jag gick ut i skogen och plockade lingon istället. Det finns ju jättemycket, det är kul att plocka när man kan få en halv liter i bärplockaren, från en enda stor tuva.
Sen tog Janne och jag en promenad med hundarna.

Snacka om myrgång!

På hemvägen såg vi den här fina flugsvampen.

Jag trodde att kantarellerna var slut för säsongen.

Nu får väl jag rensa lingon och Janne rensa kantareller. (Arbetsfördelning.)

15 September

Igår tänkte jag lägga in några bilder från en promenad, som vi gick i början av månaden, men det strulade, så nu gör jag ett nytt försök.

Solen höll på att gå ner.

Janne och hundarna.

Mossmark.

Idag har vi varit i Ullared och handlat lite. Vi tänkte köpa nya selar till hundarna. Den Kenzo har är lite trång och det kunde vara bra att ha extra selar, för när Janne och Lillemor tänkte ta en promenad, så låg selarna i bilen, som jag hade på jobbet.
Vi passade också på att hälsa på Ing-Marie, Tom och deras Athos i sommarstugan i Okome.
Tack för att vi fick komma och tack för en jättetrevlig stund och god smörgåstårta! Det är alltid lika roligt att träffa er.
Kameran glömde jag tyvärr hemma, så det blir inga bilder.

11 September

Vet ni vad jag har gjort? Nästa tävling, som vi tävlar på, är om 14 dagar i Olofström. Då har jag anmält båda hundarna till avancerad klass. Jag vet inte riktigt själv vad jag har gjort. Vet inte om vi är riktigt mogna för det.
Jag pratade med Janne om det. Hans kommentar var att, du har ju 14 dagar på dig att träna!
Ja, jag vet, men 14 dagar är inte mycket. Jag körde två vändor med var och en i kväll, med att de ska hålla positionen på höger sida om mig, men det är inte lätt.
Vi kommer att göra så gott det går, och så får det bli som det blir.

9 September

Hemma igen. Det gick jättebra på tävlingen.

Kenzo fick 97 poäng och kom 2:a plats och Zenna kom på 3:e plats med 96 poäng.
Vann gjorde Sylvia med Smilla på 98 poäng. Hon vann också klubbmästerskapet. Stort GRATTIS Sylvia!!!

8 September

Nu sitter vi på en liten camping utanför Ängelholm och jag tänker berätta vad vi har gjort idag.
För det första så har vi redan tillbringat en natt här, vi åkte nämligen när jag kom hem från jobbet igår. Det blir en liten minisemester av det här.
Först måste jag tala om att utanför oss har vi ett duv-par. Janne googlade och kom underfund med att det är turkduvor.

De är rödlistade i Sverige.

Nå ja, vi tog en tur ut till Kullens fyr. Den ligger längst ut på Kullaberg, ett par mil norr om Höganäs.

På väg dit åkte vi förbi Mölles kapell.
Det såg ganska lustigt ut, det låg ganska inträngt vid foten av berget.

Här har vi fyren, en ganska liten sak. Jag hade väntat mig en hög fyr, men den står så högt uppe på berget, så den behöver ju inte vara hög.

Uppifrån och ner mot havet.
Man kunde ta sig ända ner om man hade velat, men man ska ju upp igen i så fall...

Janne och hundarna vid fyren.

Området gör sig förtjänt av namnet Kullaberg.

Jag kunde inte låta bli att ta en bild på hundarna, där på berget.

På väg därifrån åkte vi fram till Mölles hamn och tittade lite.

När vi kom tillbaka till husvagnen körde vi en liten träningsstund, för att friska upp inför tävlingen i Höganäs i morgon.

6 September

Idag fick jag lite tid över, efter att jag har klippt och trimmat hundar, så då passade jag på att trimma Kenzo. Jag har tänkt i ett par veckor att jag skulle göra det, så det passade ju bra att få honom fin nu när vi ska tävla i Höganäs och träffa en massa schnauzrar.
Jag lovade ju också att jag skulle visa bilder på hönsen som jag namngett.

Det här är Fanny. Hon är en spättad (vit med svarta fläckar) isbarhöna.

Detta är Alexandra, om hon nu är en höna. Det kanske är en Alexander, jag tycker att stjärtfjädrarna har vuxit väldigt mycket de sista två veckorna, så jag är mycket tveksam...

Till sist så har araucanatuppen, som vi hämtade från Carina fått sitt namn. Det blev inte Algot, vilket ju också hade passat bra, det blev Nimbus.
Nimbus är den bästa sortens kvastar i Harry Potterfilmerna.
Nu är det bara silkeshönsen som inte har fått namn än. Det går inte alls att veta om de är tuppar eller hönor än. Jo förresten, när vi var på semester döpte Lillemor den gula till Gullefjun och den blåa (mörkgrå) till Bertil. Gullefjun får nog, efter mycket funderande ha kvar sitt namn, men Bertil... NEJ!
Där ser man, mycket kan hända när man är borta.
Jag har inte hört, vare sig isbarerna eller silkena, varken gala eller kackla, så det är fortfarande spännande.

5 September

Jag har fortfarande inte fått något namn på tuppen. Eftersom det tar sån tid, så måste det ju bli ett riktigt bra namn, eller hur? Väldigt genomtänkt och så menar jag...
Jag har kommit på namn på isbarhönsen (de som förhoppningsvis kommer att lägga gröna ägg), men det tar vi i morgon, när jag kan lägga in bilder på dem. Jag har varit osäker på om det är hönor eller tuppar, men nu är   jag bara osäker på den ena.
Nej, nu väntar sängen. Natti, natti!

3 September

Allt är lugnt och fint i hönsgården. I går var det faktiskt Agnes som hoppade på "sin" tupp ett par gånger, men det verkade inte vara så allvarligt.
Jag kikade in till dem, nu när jag kom hem från jobbet, och han sitter så fint på pinnarna bredvid de andra och Janne sa att det har varit lugnt hela tiden. Det är skönt att det gick så bra att sätta in honom, för höns kan ju vara ganska elaka mot varandra annars.

Nu lite hundprat:
Jag började träna sidobyte bakom, med hundarna, för ganska länge sen. Det är ju inte förrän i mästarklassen de ska kunna det, men så svårt som det är, så var det tur att jag började i tid.
Jag har stått tätt framför en soffa och gett dem godis på både höger och vänster sida, så att de har varit tvungna att gå bakom mig och byta sida för att få sin belöning. Nu börjar det klicka till, men än vågar jag inte göra det under gång. Det har tagit tid för dem att fatta, men det gör inget, för vi har ju hur mycket tid som helst innan vi kommer till mästarklassen.
Sidobyte framför är ju mycket lättare, för då kan man ju visa med handen, men försök göra det bakom dig! När jag skulle byta hand bakom ryggen, så tog jag ju fram vänsterhanden igen, med den påföljden att hundarna fortsatte att följa den handen och så hade jag dem tillbaka på vänster sida igen, så jag måste lära in ett kommando på övningen, när dom väl kan det.
Till helgen väntar ett klubbmästerskap i Höganäs (schnauzer-pincherklubben). Det ska bli kul att se om det är många schnauzrar som ska tävla.

2 September

Vad är nu det här? Rumpor?
Jo, Carina, Emma och jag håller på att fånga araucanatuppen. Han skulle ju flytta hem till oss.

Det gick bra att få tag i honom. Jag hade tagit med mig en hink och lagt en trasa i botten, för jag tänkte att han skulle sitta i den och sen i mitt knä på hemvägen. Då skulle jag kunna prata lite med honom, så att vi kunde bekanta oss lite med varandra, innan han kom in till hönsen där hemma.
Carina och Emma bara skrattade åt mig och frågade om jag verkligen skulle ha honom i hinken.
Ja, det skulle jag!

Titta så bra det gick, och inte var han speciellt rädd för mig, när jag hade släppt ut honom hemma heller. Nu visste han ju att jag inte var farlig.
Jag satt och småpratade med honom och klappade honom, och han pratade tillbaka. Janne pratade också med honom, så det så!

Först fick han vara inne en liten stund, tillsammans med Agnes och ett par andra hönor. Agnes tittar nyfiket på honom. Janne har inte gett honom något namn än.

Efter en stund fick han gå ut till de andra. Tuppen till vänster borstade upp sig lite, men inget hände. Det är Lillemors tupp, och hon hämtade den strax efter, så det var ju bra.
Som vanligt, så är hundarna med och tittar. De gillar verkligen hönsen... kanske lite för mycket.