Jag tog en riktig långpromenad med hundarna idag.

Det var väldigt dimmigt idag och ett par grader kallt. Vi var bara tvungna att gå fram och titta på dammen.

Jag har ju tagit bilder ut över mossen några gånger. Idag ser man bara en vägg av dimma.

T o m en vattenpöl kan vara vacker, när det ligger is på den.

Naturligtvis ska det nosas på samma lilla yta samtidigt.

Jag slängde upp dom på den här stora stenen, och det tyckte dom var kul. Där stod dom en bra stund och tittade och lyssnade åt alla håll. 

Pepsi har busat med Josefine idag. Det var superkul, tyckte hon.

Idag började jag inte jobbet förrän kl 11, så jag tog med hundarna ut och lekte lite med dem innan jag åkte. De fick springa lösa.

Naturligtvis så hittade de några sorkhögar det första de gjorde.

Nu var det Kenzo, som visade sitt sorkintresse. Han körde bort Zenna, när hon ville se vad han hade hittat.

Pepsi och jag jagade varandra. Jag lurade henne några gånger och gömde mig, men på slutet var hon inte så lättlurad. Jag hann inte gömma mig förrän hon var efter mig då. Hon tyckte det var jättekul.

Så här lite snö var det kvar på julafton.

Jag tänkte skriva den 23:e december, men klockan slog om till julafton. GOD JUL på er allihop!!!
Då får jag väl skriva om gårdagens promenad då, det skulle ju vara dagens.

Påklädd, både jacka och sele sitter på.

Zenna hittade en sorkhög, som hon inte ville lämna.

Det var så blött och slabbigt, så Zenna vägrade nästan att gå. Jag fick dra i kopplet emellanåt, för att få med henne.

På slutet av promenaden gick vi och tittade på barnbarnens kaniner. Det var jättespännande. Kaninerna var väl måttligt roade. De stampade i golvet och visade att de minsann inte gillade det. Det fick bli en snabbtitt bara.

Jag och Kenzo var med i Lillemors träningsgrupp idag. Det är rallylydnad vi tränar.
Hon hade satt upp några träningsskyltar, som vi kunde träna en och en på innan vi gick banan.
Det var jättebra, för då kom hundarna igång lite, och kunde samtidigt varva ner lite, innan det var dags för banan.
Nu fungerade "framför sitt" jättebra, ända tills Jonas kom ner till banan med barnen. För min del var det superbra med den störningen. Jag plockade fram klickern och belönade minsta uppmärksamhet jag fick från Kenzo. Han hade fullt upp med att både försöka hålla koll på barnen och göra mig till lags. Vi lyckades i alla fall genomföra banan och sen fick han gå fram och hälsa. Efter en liten paus fungerade det bra igen.

Idag var det Pepsis tur att bli julfin.

Först klippte jag pälsen under och runt tassarna, sen klippte jag klorna.

Det är faktiskt lite annan putsning också på en Papillon. Man ska klippa pälsen baktill på bakbenen upp till hasen och på frambenet klipper man upp till hälen (till den lilla trampdynan som sitter en bit upp).

När detta var gjort, var det dags för tänderna. Hon hade bara pyttelite tandsten, men vi tränar alltid med tandskrapan, så att det ska fungera bra när det verkligen kommer att behövas.

Allra sist fick hon en ordentlig genomkamning. Det är väldigt sällan jag gör det, förutom öronen då. Dem måste jag kamma varje dag för att undvika tovor. Däremot lärde jag henne redan som liten att man ska ligga på rygg, när jag kammar undersidan på henne, för att komma åt i armhålor mm, så hon slänger ner sig när hon känner att jag ska lägga ner henne. Superbra, men jag hade väntat mig att behöva kamma hela henne varje dag, men hennes päls tovar inte, så det blev en positiv överraskning.

Idag gick klippmaskinen sönder. Jag hade klippt kroppen och ena bakbenet på en liten blandis. Vad gör man? Det var bara att handklippa resten och försöka få alla benen lika. Som tur var hade jag bara en hund till idag och den bokade vi om.
Eftersom jag då bara hade en hund idag, så trimmade jag Kenzo. Jag gjorde bara trimningen, det får duga utan rakning denna gången.

När jag visade honom trimkniven, hoppade han upp direkt på trimbordet, lade sig tillrätta och bara njöt.

Lite från promenaden:

Det är bara lite snö kvar efter allt regn som har kommit.

Det är svårt att se, men det är is på dammen nu.

Jag tog en bild på lite lavar.

Här är en annan sort, som är röda i toppen.

Vi gick genom skogen på hemvägen. När vi närmade oss hemma ville hundarna fortsätta genom skogen istället för att gå vägen hem, som jag hade tänkt att vi skulle göra. De var väldigt ivriga, så vi gjorde så. Jag var lite nyfiken på varför de var så ivriga, men när vi var nästan hemma, så hörde jag traktorn. Det var Jonas, som var i farten. Hundarna hade hört traktorn långt innan jag hörde den. Här är det stängsel för deras getter, så vi fick vända och gå ut på vägen i alla fall, för att komma hem, men hundarna älskar att gå genom skogen.

I eftermiddag har jag fixat till Zenna, så att hon är julfin nu.

Före.

Efter.

I kväll tränade vi apportering. Vi tränade bara själva gripandet. Kenzo börjar bli ganska duktig på att ta apporten direkt och utan att hjälpa till med tassen först. Han tog bara till tassen en gång och det var när apporten nästan hade rullat under soffan. Då uteblev naturligtvis belöningen.
Zenna slog mig med häpnad idag. Hon har varit väldigt svårflörtad. Det tog mig ett år innan hon tog den i munnen. Nu hämtar hon den glatt och snabbt varje gång. Innan, var hon inte tillförlitlig, ibland hämtade hon och ibland sprang hon bara fram till den och tittade på den och tyckte att, den kan du hämta själv.
För skoj skull testade jag med metallapporten. Den har hon aldrig tagit innan. Hon nuddade med tänderna några gången, men det blev ju ingen belöning. Jag hetsade henne lite och hon tog den i munnen, klick - godis. Sen höll jag fram den igen och då tog hon den, nästan utan att tveka. Hon tog den fyra, fem gånger till och helt utan att tveka. Jag trodde knappt mina ögon. Zenna tar metallapporten!!!
Pepsi tar vad som helst. Hon tar metallen lika glatt som träapporten, det är bara det att hon är så ivrig, så hon tuggar, så där har jag lite att bita i.
Jag har tränat henne i att hämta grejer som man tappar på golvet, så hon hämtar nästan vad som helst. I morse tappade jag plastmåttet, som jag mäter upp hundmaten med och det rullade in långt under bordet. Det var bara att ropa på Pepsi. Det tog ett par försök innan hon kom på hur hon skulle greppa den, men jag slapp krypa under bordet.

Åskan gick och det kom en rejäl hagelskur idag.

Idag tänkte jag att vi skulle hitta på något nytt att träna på, bara för att göra det kul för hundarna. Jag tog fram min lilla köksstege och ställde den på mattan i hundrummet. Nu skulle det bli kul att se hur fort de fattade att de skulle kliva upp på stegen.
Naturligtvis var Pepsi den som fattade snabbast.

Jag lade in en liten filmsnutt på Pepsi.

Zenna kom i alla fall så här långt ganska snabbt.

Kenzo kom också lika långt som Zenna, men det tog längre tid och jag fick visa honom lite, för han hade nog tröttnat annars. Han började bli ganska frustrerad, för han kunde inte komma på själv vad jag ville att han skulle göra.

Igår kväll kom Janne på att han ville åka till Ullared. Sagt och gjort, jag var ju ledig idag, så vi åkte så att vi var där vid halv nio och slapp stå i kö för att komma in. Det var heller inte trångt att gå och handla där inne. Vi hade några julklappar kvar att fixa, så nu är vi helt klara med det. Helt klara med julklapparna, den 1:a december, det har nog inte hänt innan, men det känns skönt, för allt finns ju. Kommer man närmare jul, så kan det ju vara väldigt utplockat.
Pepsi brukar känna sig lite vilsen och inte riktigt veta var hon ska ligga, när vi sitter i TV-rummet, så vi köpte en bädd till henne.

Jag hade först tänkt sy en till henne, men det blev billigare att köpa en. Hon var framme och tittade på den, men lade sig inte, så jag fick be henne lägga sig och så klappade jag henne en stund, så att hon skulle hinna känna hur varmt och gott det var innan hon gick ur igen. Det fungerade, hon låg en stund, gick upp och gick en runda, men gick sen tillbaka och lade sig igen. Nu hade hon förstått att den var hennes.

Zenna brukar ligga på min fotpall, så jag får ha mina fötter på sniskan på en pytteliten plats bredvid henne.

Kenzostackarn får ligga på en hundfilt på golvet. Skämt åsido, så vill han helst ligga där, han vill absolut inte ligga på någon fotpall, men man kanske skulle köpa en likadan bädd som Pepsi fick. Det kanske han skulle gilla. Det får väl bli nästa gång vi åker till Ullared.