I kväll tränade vi apportering. Vi tränade bara själva gripandet. Kenzo börjar bli ganska duktig på att ta apporten direkt och utan att hjälpa till med tassen först. Han tog bara till tassen en gång och det var när apporten nästan hade rullat under soffan. Då uteblev naturligtvis belöningen.
Zenna slog mig med häpnad idag. Hon har varit väldigt svårflörtad. Det tog mig ett år innan hon tog den i munnen. Nu hämtar hon den glatt och snabbt varje gång. Innan, var hon inte tillförlitlig, ibland hämtade hon och ibland sprang hon bara fram till den och tittade på den och tyckte att, den kan du hämta själv.
För skoj skull testade jag med metallapporten. Den har hon aldrig tagit innan. Hon nuddade med tänderna några gången, men det blev ju ingen belöning. Jag hetsade henne lite och hon tog den i munnen, klick - godis. Sen höll jag fram den igen och då tog hon den, nästan utan att tveka. Hon tog den fyra, fem gånger till och helt utan att tveka. Jag trodde knappt mina ögon. Zenna tar metallapporten!!!
Pepsi tar vad som helst. Hon tar metallen lika glatt som träapporten, det är bara det att hon är så ivrig, så hon tuggar, så där har jag lite att bita i.
Jag har tränat henne i att hämta grejer som man tappar på golvet, så hon hämtar nästan vad som helst. I morse tappade jag plastmåttet, som jag mäter upp hundmaten med och det rullade in långt under bordet. Det var bara att ropa på Pepsi. Det tog ett par försök innan hon kom på hur hon skulle greppa den, men jag slapp krypa under bordet.