När jag kom hem idag, sa Janne, att Kenzo har hållit på och hoppat i och ur skrindan, så att den hade rullat en bra bit ut på golvet. Så kul tyckte han att den var.
När jag då äntligen var hemma, så visade han att han ville något. Jag följde med honom, och då tog han med mig till skrindan. Då smälter man ju. Det är klart att vi tränade en stund och han var överlycklig.