26 September

Nu har vi gått runt koner, hundarna och jag. Vi har gått så jag blir alldeles snurrig, men det gör nytta.
Kenzo har hållt sig på den sida han ska, antingen det har varit höger eller vänster och Zenna börjar komma underfund med att hon har en rumpa, som går att dra in mot mig, även om hon går på min högra sida.
När dom väl börjar förstå vad jag vill, så går det bättre och bättre ganska fort. Det gäller bara att få poletten att trilla ner. Sen räcker ju inte det, utan det måste bli rutin och sitta i ryggmärgen innan man kan begära att det flyter på en tävling.